Fredrik utbildar sig till sjöingenjör
”Det känns verkligen rätt”. När Fredrik Nyqvist flyttade från Huddinge utanför Stockholm till Kalmar för att börja plugga till sjöingenjör på Linnéuniversitetet väntade en stor omställning. Men steget till sjöfarten kändes snabbt naturligt. – Jag är uppvuxen i Stockholms skärgård och har alltid varit nära havet på något sätt. Intresset har funnits länge, berättar han.
Fredrik, som är 23 år gammal, började utbildningen under hösten och han har redan hunnit genomföra sin första praktikperiod till sjöss. Det blev snabbt ett kvitto på att han valt rätt väg.
– Jag är supernöjd. Det känns verkligen rätt. Vi var ute på praktik från november till januari och först trodde jag att det skulle bli jobbigt att vara borta så länge, men det blev nästan tvärtom. Jag trivdes väldigt bra ombord.
Under praktikperioden arbetade han på ett tankfartyg som trafikerade hamnar runt om i Norden, bland annat Piteå, Norrköping, Oslo och Danmark.
– Man kommer snabbt in i rutinerna och båten blir som ett eget litet samhälle. Det kändes tryggt väldigt fort.
”Man vill gå och jobba”
För Fredrik handlar yrket mycket om problemlösning, teknik och praktiskt arbete. Något som passar honom väl.
– Jag är elektriker i grunden och har alltid gillat motorer och att jobba med händerna. Det finns ett intresse där som verkligen hjälper.
Han beskriver sjöingenjörsrollen som både varierad och kreativ.
– Det är lite det som är grejen med att vara sjöingenjör. Ibland har man inte exakt alla saker man behöver och då måste man tänka ut lösningar. Man får vara lite av en ”tinkerer”. I grund och botten handlar jobbet om att kunna få saker att fungera.
Arbetsdagarna ombord kan se väldigt olika ut.
– Det är som natt och dag beroende på vad som händer. Man har sina morgonrutiner, kontrollerar maskiner och system, rensar filter och går igenom huvudmaskinen. Men samtidigt händer det alltid nya saker.
Trots att praktikperioden var hela 70 dagar lång upplevde han aldrig tiden som tung.
– Först tänkte man ”ska jag jobba varje dag nu i sjuttio dagar?”, men ganska snabbt blev det tvärtom. Det blev skönt att ha rutinerna och man ville faktiskt gå och jobba.
Gemenskapen ombord
Livet till sjöss handlar inte bara om arbete. Fredrik berättar att gemenskapen ombord blev en viktig del av upplevelsen.
– Vi satt mycket i dagrummet, kollade tv, spelade spel och hängde tillsammans. Det finns alltid något att göra ombord och man lär känna varandra snabbt.
Han minns särskilt hur trygg båten började kännas efter bara en kort tid.
– När vi låg i Danmark tänkte vi först gå i land och äta, men sedan började det regna och då kände jag nästan att ”nej, jag stannar hellre kvar ombord”. Det säger ganska mycket om hur hemma man började känna sig.
Siktet inställt på framtiden
Nu väntar en ny praktikperiod i sommar, denna gång på ett RoRo-fartyg från Wallenius som trafikerar mellan Afrika och Asien.
– Det ska bli väldigt spännande att testa något nytt och få se ännu mer av branschen.
Annars lockar tankfartyg fortfarande mycket.
– Sedan kanske det förändras längre fram beroende på hur livet ser ut. Om man har familj kanske man vill jobba närmare hemma, exempelvis på färjor. Men just nu lockar långturnéer och att få se världen.
Han uppskattar också att yrkesvägen inom sjöfarten är tydlig.
– När vi tar examen börjar vi som tredjemaskinister och sedan arbetar man sig vidare steg för steg. Målet är att bli chief en dag. Det är tydligt vilka möjligheter som finns och hur man kan utvecklas.
För Fredrik är sjöfarten framför allt en bransch med stora möjligheter för den som gillar teknik, ansvar och variation.
– Som jag tänker nu hade jag gärna jobbat på fartyg med längre turer, kanske tre månader ombord och tre månader ledigt. Det känns som ett bra sätt att leva när man är ung och vill passa på att uppleva mycket.